DDT i jord från en gammal handelsträdgård

En handelsträdgård besprutade alla växter innan de levererades till kund för länge sedan, på 60-talet innan ämnet totalförbjöds på 70-talet. Nu vill man veta hur mycket DDT som finns kvar i jorden och om det pågår mikrobiell nedbrytning. DDT är mycket svårt att bryta ner för mikrober. Viss långsam nedbrytning sker men den exakta hastigheten och nedbrytningsvägen beror mycket på yttre förhållanden. Vid analyser av DDT inkluderas vanligen också två av nedbrytnings-produkterna, DDD och DDE. Även dessa är relativt svårnedbrytbara. Förutom dessa finns ett större antal andra nedbrytningsprodukter. Gemensamt för dessa är att halterna i mark oftast är lägre än för ursprungsföreningen då dessa produkter i sig är mer lättnedbrytbara. Inga högre koncentrationer byggs därför upp. Dessa produkter är intressanta då de kan påvisa vilka vägar nedbrytningen faktiskt tar och därmed ge information om vilka processer som är aktiva i den förorenade marken. Emellertid fanns det ingen i Norden som kunde analysera övriga nedbrytningsprodukter.

Mcans utvecklade därför analysmetoder även för andra nedbrytningsprodukter än DDD och DDE. Bland de analyserade föreningarna finns t.ex. de mer vattenlösliga föreningarna DDA och DDOH. Metoderna har hög känslighet och baserades på upparbetning av en större mängd provmaterial, minst 30 gram torrvikt. Detta gav en bättre utjämning av lokala haltvariationer än ett uttag av mindre prover kan göra, även efter homogenisering. Olika betingelser gynnar olika steg i nedbrytningskedjan och en analys av nedbrytnings-produkterna kan indikera om ett delsteg blivit hastighetsbegränsande för den totala nedbrytningen.

DDT och samtliga analyserade nedbrytningsprodukter påträffades i den undersökta jorden vilket innebär att mikrobiell nedbrytning fortfarande pågår, trots att det var över 60 år sedan man slutade bespruta växter med DDT.