Mikrobiell korrosion


Tjocka beläggningar av mikrobiella korrosionsprodukter täcker stora delar av ett stålspont nedsänkt i Östersjöns vatten. En järnbakterie vid namn Gallionella ferruginea driver på korrosionen av stålsponten. Bilden är tagen under vatten av våra dykare. Foto: Micans

När korrosion uppstår på platser där det inte borde korrodera eller när korrosionsskador uppstår fortare än förväntat, kan det vara bakterier och/eller svampar som är delaktiga i korrosionsprocessen.

Korrosion där mikroorganismer är inblandade benämns mikrobiell korrosion eller mikrobiellt inducerad korrosion (MIC). Beroende på vilken typ av mikroorganismer som är involverade kan de antingen påskynda en redan befintlig korrosionsprocess, eller vara orsak till att korrosion uppstår i miljöer där materialet i fråga i regel inte ska korrodera. 

MIC förekommer i miljöer med tillgång på syre men även i miljöer utan syre. I syrefria miljöer ger MIC ofta upphov till s.k. ”pitting corrosion”, det vill säga små och djupa hål, som kan ge genomgående skador på betydligt kortare tid än beräknat. Mikrobiell korrosion kan även vara förknippad med igensättningsproblem på grund av mikrobiell påväxt i rörsystem.

Vi är specialister på att fastställa förekomst av MIC och att identifiera vilken typ av mikroorganismer som orsakar korrosionen. Vi kan också genom att analysera de kemiska och fysiska förutsättningarna i miljön, utarbeta metoder för att minimera mikroorganismernas aktivitet.

Några exempel på de miljöer där vi har haft i uppdrag att undersöka MIC är olika typer av rörsystem, sopsystem, brandvattensystem, korrosion i kärnkraftverk, korrosionsrisker i samband med lagring av radioaktivt avfall, dräneringar och korrosion av brokonstruktioner, kajer och konstruktioner i tunnlar.