Radioaktivt avfall


Micans forskare utför provtagningar av bufferten som ligger runt en kopparkapsel i ett av prototypförvarets
deponeringshål 450 m under mark i Äspölaboratoriet. Foto: Micans

Radioaktivt avfall från kärnkraftverk måste tas om hand på både kort och lång sikt för att skydda människor och miljö. Alla länder som använder el producerad med kärnkraft har ett ansvar gentemot kommande generationer att ta hand om detta avfall. Det behövs långsiktiga lösningar som inte kräver övervakning och kontroll och som är säkra även på mycket lång sikt. Varje lands lösning måste anpassas till landets egna geologiska förhållanden.

Sedan slutet på 80-talet har några av Micans medarbetare bedrivit forskning kring hur mikroorganismer kan inverka på olika slutförvarslösningar. Vi har arbetat med den svenska och finska modellen som innebär att det utbrända kärnbränslet läggs i kopparkapslar som omges av bentonitlera cirka 500 meter ner i det skandinaviska urberget. Vi har också arbetat med mikroorganismernas inverkan på den Belgiska lösningen; 220 meter under mark i ett tjockt lager lera.

Vår forskning om mikrober och slutförvar intresserar andra länder som jobbar med radioaktivt avfall. Det stora intresset har nu resulterat i ett nytt EU-projekt inom mikrobforskning, det så kallade MIND-projektet som du kan läsa mer om här. Karsten Pedersen är utsedd till ledare för delprojektet om mikrober i slutförvarsmiljö.